Polisen beskrivs som en passiv koloss i artikeln. Småbrotten ges ingen uppmärksamhet och glöms oftast bort i surret av sällskapslekar, moral- och etikfrågor. Det är ovanligt att brott som inbrott, stölder klaras upp på polisen eget initiativ. Återigen handlar det om en justitieminister och en polisledning som tillsammans har förstört hela kåren. Det är riktigt synd om de vanliga polismännen som dras med i skiten pga. den inkompetenta ledningens beslut och åtgärder. Polisen har blivit som en dokusåpa där brotten med störst uppmärksamhet i media har bäst odds att klaras upp.
Artikeln i aftonbladet handlar i och för sig om en en klantig och naiv köpare dom tycks tro att alla människor är goda. Den unga mannen för skylla sig själv för att han sätter in pengar på ett konto som tillhör en person som för honom är okänd. Men det handlar inte om det. Det anmärkningsvärda är att den unga mannen tre månader efter anmälan fortfarande inte har hört någonting från polisen.
- Aftonbladet -
Snart har tre månader gått och brottsoffret har inte hört ett pip. Ingen polisman har ringt för att kolla detaljer, ingen har meddelat att utredningen är igång. Tystnad. Datorn glufs-glufs har svalt anmälan och ut kommer – ingenting.
Den unge mannens mor ringde och talade med en polisman. Denne var vänlig men låtsades inte ens att man skulle försöka gripa brottslingen, trots att ett kontonummer finns och bakom det måste ju dölja sig en människa.
Polismannen var terapeut (han tyckte anmälan var välskriven), inte upprätthållare av lagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar