De sju bakterierna hade inget nytt att framföra vilket jag anade innan. I korthet handlade det om (högre skatter, bidrag) eller (lägre skatter, inga bidrag). Alternativ som garanterat leder till sämre välfärd, arbetslöshet och utanförskap. Beklämmande var det också att vare sig höger- respektive vänsterblocket hade konkreta förslag som leder fram till mindre arbetslöshet och mera nya jobb.
Raggartanten Mona tog upp miljön-satsningar som ett alternativt till många nya jobb. Att hon ännu inte förstått att miljödebatten håller på att självdö. Tidigare gick det utmärkt att prata om miljön och vinna många väljare på det. Men den tiden är dock förbi. Till och med Peter Eriksson undvek att diskutera miljön. - Se hur det gick för statsministern. Han försökte öppna fler dörrar i sin egen karriär genom att falskt delta i miljödebatten. Egot inom honom tog överhand så till den grad att han tom trampade Andreas Carlgren på fötterna. Ett tecken på omognad hos statsministern som uppenbart ville synas tillsammans med de stora pojkarna. Dock blev klimatmötet i Köpenhamn ett fiasko och Reinfeldt likaså. Något som han får leva med resten av livet.
Blev också övertygad att Centern och KD – (Kris)demokraterna får en enkel biljett direkt till skittunnan i höst. Partierna har inget i en regering att göra. Till och med Lars Ohly gjorde bättre ifrån sig. Vänsterpartiet ligger också risigt till men ännu inte riktigt så illa. Jag såg fram emot en debatt som skulle inge några hopp inför framtiden. Men det blev varken ljus eller lykta. Som väljare känner jag mig väldigt obekväm över att ett av blocken sitter som regering efter valet i höst. - Det nalkas undergång. Trots all den skit jag skrivit här på bloggen om alliansen. Hade jag en förhoppning om att regeringens upplägg skulle vara bättre. Inget av de sju partierna presenterade alternativ som leder Sverige in i en bättre framtid.
Retorik-konsulenten ”Elane Bergqvist” gav segern till Fredrik Reinfeldt (M). Med motivationen att han inte drogs in i någon pajkastning. Men debatten var inte ens uppe på den nivån. Han höll en låg profil och hade inte mycket att komma med överhuvudtaget. Såg tom uttråkad ut. Enda gången han tillförde något till debatten, bidrog han med en lögn. Påstod att 100000 fler var i sysselsättning nu, än 2006. Vilket inte stämmer. Det är lika många nu som 2006. Att moderaterna är bästa på att fara med lögner är känt. Men att det redan skulle ske under första partiledardebatten, var en högoddsare.
Mona Sahlin (S) använde det falska sosse-flinet på varenda fråga. Försökte förklara oppositionen gemensamma program. Men misslyckades totalt. Finns inget att presenterar, så finns det inte. Hon lär knappats gå till historien med doktorshatt i ledarskap och arbetsmarknadspolitik.
Lars Ohly (V) såg hög ut och verkade även vara det. Han var aldrig riktigt med i matchen. De gånger han försökte. Svävade han ut i något som kan liknas ett kollage i 70-tals nostalgi om jämställdhet och välfärd.....bla bla bla.
Maud Olofsson (C) kacklade på som den värsta papegojan. Kunde inte ge ett rakt svar på några frågor. Otroligt att människan orkar. Kanske har hon tunghäfta på hemmaplan och utsätter sina arbetskamraterna istället. Center åker ut om inget otroligt sker.
Peter Eriksson (MP) betedde sig som han varit osams med frugan. Han var arg, högljudd och osaklig. Är det här den rätta Peter? Tror faktiskt han skulle göra sig bättre i ett annat parti.
Göran frigolit Hägglund (KD). En lättviktare i debatten. Han pratade och pratade men ingen tog det han sa på allvar. Att KD åker ut tvivlar nog ingen på. - Men visst, än finns det en chans att KD räddar sig kvar.
Jan Björklund (FP) var som en insekt tankad på raketbränsle. Gav svar på tal. Men var utsvävande och konstig. Han brukar normalt vara driven men i debatten såg jag enda två galna ögon som saknade skärpa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar