Som Sverige utvecklar sig känns det mindre troligt att framtiden blir allt annat än mörk. Om inte annat är det väldigt svårt att föreställa sig att en lite obetydlig marknad i en global värld som överhuvudtaget kommer att få något utrymme eller inflytande. GEELY köpte VOLVO med fickpengar i Kinesiska mått räknat, och kontant dessutom. Om inget oförutsett händer som exempelvis att bilen säljer bra i Europa kommer sannolikt Kina plocka hem hela konceptet till sig. Inget konstigt med det, det skulle Sverige också göra i samma situation.
Bland annat för att Kina inte har något behov av Europa med en fallande utveckling, svag ekonomi och stora underskott. De enorma underskotten som framförallt Grekland, Spanien och Storbritannien dragit till sig, försvagar kraftigt unionens anseende i resten av världen. EU kommer att få lägga allt krut på att vinna tillbaka förtroendet, skapa balans i ekonomin snarare än att växa och bli mäktigare. Om inte kan Sverige bara hoppas på att Kina vill mer än att bara köpa en bilfirma .
Skillnaden mellan en stormakt och ett lite land som Sverige är ofantligt mycket större än bara natt och dag i frågor kring överlevnad, kapacitet, kvalitet och långsiktiga strategier. Man ska dock inte ta för givet att allt har gått förlorat, underverk har inträffat förut. Sverige befinner sig minst sagt i ett utsatt läge där ett gäng beslutsfattare - som har för mycket tid men för små hjärnor - handlingsförlamade står och tittar på när nationen bokstavligen oundvikligt går mot en kollaps. Den som ämnar att sluta jobba vid 65 eller tidigare kan redan här och nu nu sluta drömma och istället förbereda sig på att skjuta upp sitt åldrande med 10 år eller längre.
När man börjar inse hur framtiden är utformad och vilka uppoffringar som förväntas från var och en av oss bara för att riket ska gå runt, avtar snabbt viljan över att vara med och bidra. Oavsett om du idag är arbetslös eller har ett arbete är framtiden lika skrämmande. Med en försmädlig och verklighetsfrämmande inrikespolitik går det heller inte att räkna med en offensiv förhållning som möter upp problemen vi står inför.
Våra svenska politiker har alltid varit lite märkvärdigare än resten av oss alla. Som att det har existerat och fortfarande finns ett underbyggt förakt. Nu har dock verkligheten hunnit i fatt dem och deras image är allt annat än kaxig och påklädd. Uppsynen av dem i media eller i andra sammanhang blir som en anekdot och en tolkning av någon som befinner i korpligan.
Moderaternas dresscode är ett bra exempel på hur främmande verkligheten är för dem. Sverige är inte som USA med 250 miljoner invånare där det räcker med att eventuellt påverka 10% av befolkningen med alla möjliga knep och tricks som t ex alldaglig klädsel för att bli mäktigare.
I Sverige måste ett parti driva en bra politisk för att lyckas, klädstilen har ingen betydelse. Är du ofrånkomligt en skitstövel så spelar det ingen hur du klär oavsett. En konkret slutsats är att den svenska modellen för inrikespolitiken saknar verklighetsförankring och bygger istället på onyktra och fantasifulla visioner som skapar en marknad utan stimulans och flexibilitet. Hela nationen har drivit ut i farleden i okända vatten där det vi snarare är på väg att drunknar än håller oss flytande.
Som situationen ser ut idag är det mycket bättre att jobba svart. Något som den sittande regeringen har bäddat för. Det lustiga är att den som befinner sig i ett arbetsmarknadsprogram eller studerar löper ändå en stor risk att hamna på samhällets bakgator. Som sagt. Bättre att jobba svart tills allt brakar ihop och sen ta sitt pick och pack och omgående flytta till ett annat land.
Börja redan nu att tänka i dessa banor i morgon kan det vara för sent.
//Strutsjägarn.